Julhelgen

Ojojoj, var ska man börja? Som skilsmässobarn firar jag allt för många jular varje år... Alla sammankomster är ju självklart trevliga, men det blir lite för intensivt med tanke på att det sker under loppet av ett fåtal dagar.

På lilljulafton var vi hemma hos mina morföräldrar och julfikade. Det blev rena rama julafton för mig, kan ni tro! Morfar tog med mig ner i hans fantastiska skattkammarkällare, och med mig hem hade jag massor av skatter. Kakburk med glaslock, en gammal 50-talstermos, gamla flaskor med kork från 40-talet, en kobratelefon, en såsgryta från Kockums, en 5 liters soppgryta från Kockums och en kaffekanna från Kockums. Gamla ättikaflaskor, kryddburkar från 30-talet och sist men inte minst, en Aladdinask. Det var säkert mer jag fick med mig hem, men jag kommer inte på mer på rak arm. Min helt fantastiska morfar! Kockumsgrytan ligger mig nog varmast om hjärtat, för den har min mormor kokat soppa i förr i tiden.

Så blev det julafton. Vi var hemma hos Dennis föräldrar, och från det att gästerna dök upp kl. 18 till klockan slog 01.00 var det fullt ös. Det fanns inga andningsluckor, och tiden bara sprang iväg. Det blir väl så när man har roligt! Bjuder på några bilder, de säger ju mer än tusen ord:

En liten klapp på julaftons morgon för snälla barn.

Kusinerna Victor och Albin

Algot och Felicia, Dennis kusiner

En liten svängom!

Rädd för tomten? Inte Victor, inte!

Victor väntade troget hos tomtarna... Hoppades på fler klappar!

Sen var det juldagen som spenderades hos hemma hos mormor med stek, sås och potatis. Smarrigt! Och fler klappar så klart, Victor hade tydligen varit snäll i år (vilket inte vi har märkt av så värst mycket). På annandagen var det morfars tur att hålla julmiddag. Stek igen, men denna gång på lamm. Lika smarrigt det! Och återigen, fler klappar. Tomten måste ha slutat att värdera det där med snälla barn särskilt högt ;)

Hemma hos mormor. Lasse är tomtens lille hjälpreda!

Busungen in action. Som sagt, tomten har nog inte koll på vilka barn som varit snälla längre... Bilder tagna hemma hos morfars särbo Agnes.

Haha! Så snällt att ta bild när ingen är beredd ;) Mina bröder samt ena brorsans sambo Moa!

God Jul!

Skämskudden

Förkyld. Igen. Denna gången ännu värre än sist. Jag hann minsann inte ens vara frisk två dagar förrän jag blev sjuk igen. Tyckte mig ha lite ont i halsen i början på veckan, men trodde att det var efterdyningarna av min förkylning. Men icke! Halsont, totalstopp i bihålorna, slemhosta och röst som om jag käkat tavelkritor. Måtte jag få vara frisk till jul åtminstone.

Mitt i det sjuka kör jag GI/LCHF fram till jul. Tänkte lämna lite plats i julbrallorna så att de kan fyllas ut till bredden på nytt under julbordet. Jag älskar julen, fullkomligt älskar julen. Att baka julgodis och andra gottigheter är fantastiskt roligt, men det är ju också underbart gott att gå och småäta på alla de där pralinerna, tryfflarna och kolorna som ligger och häckar i kylskåpet i väntan på dopparedagen. Kändes bättre för min egen del att köra nolltolerans fram till den 22e åtminstone, så att jag inte går upp allt jag lyckats slå ifrån mig sedan jag var i London. Så lite skärpning fram till julveckan, sen är det fritt fram. Åtminstone till nyårsdagen, sedan är det dags att ta sig i kragen igen. Ni vet, sen börjas det ju tjatas om det där fruktansvärda. Det där som ger mig kalla kårar varje år när tidningarna börjar skriva ut de hemska orden. När vänner på Facebook lägger upp gymbilder tillsammans med de där hemska orden. 

BEACH 2013

Huuuuh! Visst ger det en rysningar? Har inte ens tittat åt en bikini sen jag fick barn. Uärk... Man får väl tänka på alla andra stackars badgäster också. Nä, inte någon vacker syn alls. Men det är ju säkert ingen som bryr sig, folk är så fullt upptagna med att döma sig själva.

Hur som haver tycker jag att det egentligen är skitsamma vad andra tycker, men jag ska ju trivas med min kropp. Vet ni när jag var så långt ifrån "beach år whatever", som jag bara kunde vara? Håll i hatten, här kommer en bild som aldrig tidigare visats:

Det är SKÄMSKUDDE på denna hörrni! Vetifan hur jag ser ut där egentligen, jag är inte ens lik mig själv i ansiktet. Nåja, nu är det ju inte bara myskilon, nej, jag hade minsann klämt fram 6 kg bebis timmarna innan. Men ändå... Bilden gör mig kanske inte direkt rättvisa, bilden under är tagen dagarna efter och där ser det inte lika "illa" ut. Men sanning är den att jag la på mig 28kg under min graviditet, och har sedan dess haft ett rent helvete att bli av med dem.

Så är det. Men det går ju som tur är att göra något åt eländet. Och jag kan ju glädja mig med att jag väger betydligt mycket mindre nu än vad jag gjorde på bilderna ovan. Jag känner mig nu lite tvungen att skriva det där som alla säger att man ska tycka:

- Men du fick ju något fint utav det hela! Det är ju värt alltihop.

Men jaaaaaaa, visst är det det! Men det förändrar ju inte det faktum att jag inte vill se ut sådär.

Måste dock tillägga att kroppen är fantastisk! Nedan ser ni en bild på magen 3 dagar innan förlossning, och sedan en bild 1 vecka efter förlossning. All credit till kroppens förmåga! Men en liten känga till mig för att jag inte fortsatte i rätt riktning från början... Pepp, pepp!

Chokladdoppad smörkola

Här kommer mitt bästa recept på smörkola! Det är dessutom lätt att komma ihåg, för det är hela tiden 2.

Ingredienser:
2 dl strösocker
2 dl ljus sirap
2 dl vispgrädde
2 msk smör

Rör ihop ingredienserna i en tjockbottnad kastrull. Låt det börja koka och sänk sedan värmen något. Låt det koka upp till 125-130 grader beroende på hur seg kola du vill ha. Jag gillar lite segare kola, så jag kör på 130 grader. Det går bra att mäta med en stektermometer med sladd förutsatt att termometern klarar av att mäta temperaturnivån.
Häll sedan upp i en liten form klädd med bakplåtspapper. Jag tog min lilla gratängform, och vek upp bakplåtspappret i ena hörnan och satte två små koppar bakom för att hålla pappret på plats.  På så sätt får man lite högre kolor, inte sådär platta. Men det där är en smaksak!

Låt det svalna helt. Skär upp i lagom bitar och doppa i choklad. När det kommer till att smälta choklad så brukar jag faktiskt göra det i micron. Det gäller att ha microvågsugnen på halv effekt och passa chokladen så att den inte bränns. Jag smälter bara en tredjedel av chokladmängden, när den sedan är smält tillsätter jag resten och rör tills de resterande två tredjedelarna smält ner i den micrade mängden. På så sätt tempererar man chokladen och undviker att få vitfläckiga och gråa praliner.

Släng på något snyggt strössel innan chokladen stelnat (vilket den gör bäst i kylskåp) och voilá! Supersmarriga gräddkolor med choklad. I detta fall använde jag Marabou mjölkchoklad.

Lycka till!

Pepparkakshus till min handledare

Jag gjorde ju ett pepparkakshus till min vfu-handledare med, det kan jag ju också visa er:

 

Årets pepparkakshus

Här kommer bilder på årets pepparkakshus, det vill säga mitt pepparkakshus. Victors kreation hittar ni i inlägget under detta :)

Victors pepparkakshus

Årets pepparkakshusbak igång!

Vi är fortfarande hemma, Victor och jag. Det är verkligen en enveten förkylning vi dragit på oss! Victors feber har äntligen gått under 38 grader, men han är hes, snorig och hostig precis som jag. Men inte har vi legat på latsidan (inte hela dagarna i alla fall), utan vi har gjort lite nytta här hemma också. Bakats har det gjort så att det stått härliga till. Min pojk är en hejare på att baka, minsann! Vi har hunnit med både lussekatter, pepparkakskola, pepparkaksdeg och i skrivande stund är andra omgången pepparkakshusdelar inne i ugnen. En till mig och en till Victor ;) För jag vill ha mitt hus i fred, den är min min MIN som Victor brukar säga.

Vi tog oss minsann ut idag för första gången på flera dagar. Vi behövde lite friskluft kände jag, efter alla basillusker vi umgås med här hemma. Victor tyckte det var skönt att promenera lite, och vi fick dekorationerna till pepparkakshusen inköpta också.

Årets pepparkakshus blir ett hus i lite modernare tappning än förra årets torp. Victor får ett lite mindre och robustare hus att pynta som han vill. Åh, vad det luktar gott här hemma nu! Pepparkaksdoft är helt fantastiskt, och tillsammans med ljudet av Pippi firar jul infinner sig en riktigt härlig julkänsla.

Snöfall och förkylning

Det är väl märkligt hur saker och ting ter sig ibland, va? Igår hade vi barnvakt över natten för tredje gången på 2 år. Visst kan man ge sig tusan på att det både blir snöoväder och plötsliga förkylningar? Idag har vi legat på soffan precis hela dagen. Det snoras och rosslas ikapp här hemma. Jag som egentligen tänkt baka lussebullar och plocka fram Victors pulka. Men ack nej! Nåväl, det verkar som om snön gjort sig bofast ett tag och det verkar inte vara på väg att sluta snöa anytime soon.

Vår mexikanska fiesta igår var i alla fall jättetrevlig! Men man märker ju hur man har kommit ur de gängorna, vid 22 var jag redo för sängen! Även denna lördag kom vi i säng först 03.30, fast vi hade ju sovmorgon idag. Dock vaknade jag 09.30 och saknade min gullgosse så mycket att det värkte i bröstet. Jag skottade fram bilen ur all snö och begav mig för att hämta mitt hjärta medan Dennis fortfarande sov. Huh, vad moddigt det var på vägarna...

Skönt att ha hela familjen samlad i alla fall och vi har som sagt spenderat dagen i soffan tillsammans. Vi har nyss avnjutit dagens julkalender ihop med tända ljus och fika.

Imorgon blir det en dag hemma för mig och Victor och troligen tisdag och onsdag med så att han hinner bli helt frisk. Håller tummarna för att jag hinner med ett lussebullebak imorgon också!










- Posted using BlogPress from my iPhone

Julkalender och pyssel

Ikväll har vi fixat med sonens adventskalender! Helnöjda är vi :) Imorgon ska julen upp här hemma, för min VFU-handledare bestämde att vi skulle gå hem redan kl.13.15! Woopiedoo, svarade jag, och min handledare menade på att jag skulle hinna med att julpynta eftersom jag berättat att jag knappt skulle få tid med det. Kär dam det, känns trist att man hinner få en sådan bra kontakt med en handledare lagom till det är dags att byta. Hur som helst så vet Dennis ingenting om morgondagens julstök än. Jag tänkte att det skulle bli en trevlig överraskning för honom när han kommer hem från jobbet imorgon att mötas av julmys med ljus, tomtar, adventsljusstakar och doften av nybakta lussekatter och kryddig glögg. Åh, det är nästan så att jag ryser själv ;)