måndag 27 december 2010

Nu är glada julen slut...

... och jag kan pusta ut!

Usch ja, 4 julfiranden åkte vi på i år. På självaste julafton var det först till mormor och morfar för Kalle Anka-tittande och glöggdrickande för att sedan dra vidare till svärföräldrarna och Dennis släkt för julbord och tomtebesök med tillhörande julklappar.
På juldagen blev det kalkonmiddag hemma hos mammas Lasse i Skättilljunga och på annandagen flängde vi hela vägen till Södra Sandby för att fira jul med pappa.
Nästa år har jag bestämt att vi firar jul EN gång! Sedan får det vara nog. De som vill vara där bebis är får minsann rätta sig efter var vi befinner oss.
Nåväl, jag låter kanske lite bitter. Visst är det trevligt med julfirande! But enough is enough. Det var jobbigt nog att åka omkring med min monstermage, jag vill inte veta hur det skulle bli att flänga runt med en 1-åring...



Tjocka släkten. Eller ja, det är väl mest jag.

"Mmm... till mig!"

"Amen Alia! Du får inte dricka sprit."
"MEH!"

Dennis är bundis med tomten!

Idag har Dennis målat första strykningen i barnrummet! Efter mycket om och men så blev det ljusbruna väggar. När vi var hos pappa igår så passade vi på att "åka inom" IKEA i Malmö för att införskaffa de möbler vi saknar. Nu är det bara en möbel vi saknar, och det är en liten hylla i samma serie som de övriga barnmöblerna. Kan ni tänka er hur mycket bekymmer man kan med en liten 300 kronors barnhylla? Det gick minsann inte att ta den i självplock, nej, du var först tvungen att få en streckkod utskriven i informationsdisken som de sedan skulle dra i kassan för att du skulle kunna få ett kvitto som du skulle ha med dig ut för att kunna hämta ut den lilla, lilla hyllan i varuutlämningen.... *suck!*. Japp, vi SKET i den. Det blev en tavelhylla istället. Och en väldigt grön ryamatta! Imorgon ska det läggas golv därinne och snart, SNART är det klart för inflyttning av möbler vilket betyder att jag kan få lägga ner älsklingsungens små kläder i den alldeles egna byrån.


Medan Dennis jobbar suger jag på karameller och surfar inredningsinspiration!


Imorgon är det dags för barnmorskebesök och bilbesiktning. Får hoppas att både jag och bilen går igenom så att det inte blir körförbud på oss båda, vi har ju trots allt några uppgifter kvar att slutföra innan vi kan slappna av! Jag måste göra klart för den lilles ankomst och bilen måste stå i givakt för att kunna transportera oss till förlossningen. För det hade väl varit snyggt att på nyår, utan körbar bil, få värkar och ringa ett taxibolag sådär runt tolvsnåret och be om en bil snarast. Jag kan höra samtalet framför mig...

"VI BEHÖVER EN TAXI!!!"
"Vi har tyvärr ingen tillgänglig nu. Går det bra om 4 timmar?"

Nej, är du min vän så håller du tummar och tår för att bilen går igenom besiktningen. Och självklart för att det inte blir någon förlossning på nyårsafton!


I väntan på den lille får vi pyssla om vår förstfödde lite extra. Världens sötaste Hector!


Vecka 39

Barnet väger omkring 3400 gram, och är ungefär 50 cm långt. Det fyller ut hela magen och är ganska tungt. Många blivande mammor längtar intensivt efter att graviditeten ska vara över.
Man behöver sova och äta ordentligt för att orka med förlossningen. Om det är första barnet kan förlossningen ta upp till något dygn och det är inte ovanligt att man förlorar både en och två nätters sömn.
Barnet är nu förberett för sin födelse. Det har fått mycket näring och även skydd mot vissa sjukdomar genom att det har fått moderns antikroppar. De kommer att skydda barnet den första tiden innan det har bildat egna.
Barnets hjärna väger cirka 400 gram. Den utvecklas hela tiden och kommer inte vara helt färdig förrän barnet är runt två år. Tånaglarna har vuxit ut nu och täcker hela tån.

Ett 39 veckor gammalt foster som är 50 centimeter långt.



Vecka 39 (38+4)


 Kära bebis,
Jag skulle hemskt gärna vilja ha tillbaka min kropp. 
Tack på förhand!
//Mamma



tisdag 21 december 2010

Välkommen Felicia!

Felicia Andersson

Äntligen har Felicia kommit!
En mycket punktlig flicka som kom på sin beräknade födelsedag...
Lovar att ge dig en lekkamrat inom det snaraste!
Grattis föräldrarna Josefine och Fredrik och syskonen Cornelia, Amanda & Algot
 
Datum: 2010-12-20
Tid: 04.01
Vikt: 3385 g
Längd: 51 cm

måndag 20 december 2010

Julgransbestyr och förvärkar

Idag har jag och Linda gjort klart vår elevtextanalys. I sluttampen blev det bara en massa ordbajsande, men vad gör man när ens lärare ger en mer eller mindre hopplösa skrivuppgifter?

Svärmors pepparkakshus har också blivit hopmonterat, ja, eller mammas. Det beror ju helt på vem som hämtar det först! Granen som vi fick hem igår har också blivit klädd. Vid var den, det var knappt så glittret räckte runt. Men grön och grann står den nu här i stugan! Lite julstämning blev det i nya lägenheten i år alla fall, mot alla odds.





Tanken var egentligen att jag och Dennis skulle köra till IKEA i veckan och inhandla en byrå till bebiskläderna och en hylla att sätta nallar och annat vackert på. Men pga det hemska, men ack så underbara snövädret så blir det tyvärr ingenting av det. Vet inte hur vi ska lösa detta nu! Känner mig inte så manad att åka till IKEA under mellandagarna plus att jag vid den tidpunkten bara har drygt en vecka till beräknad förlossning. Vi får filura lite på den frågan under natten...

Idag har jag haft mycket förvärkar, framförallt när jag stod och klädde granen. Jag blev så lycklig och tänkte att ja, NU kanske det sätter igång! Men icke, det lugnande sig igen. Är ärligt talat trött på att vara gravid nu. Vill inget hellre än att vårt lilla pyre tittar ut till oss! Fast det är klart, för den kommande husfridens skull så gör nog vår lilla älskling rätt i att stanna inne i alla fall 12 dagar till så att det inte blir något "Varför skaffade ni mig så sent på året?!"-gnäll om sisådär 15 år.

Vill passa på att gratulera Josefine och Fredrik med familj som fick en punktlig liten dotter kl. 05.00 inatt!
Och även grattis till Dennis som nu har fått ytterligare en liten kusin.


 Nästa gång är det vår tur! Idag är det 16 dagar kvar tills du förväntas titta ut...
Magen i vecka 38 (37+4)

En något mer lyckad hjärtebild

Pyret, du är tung nu. Kom ut!

onsdag 15 december 2010

En pigg dag!


Idag har jag minsann varit pigg och alert! Jag har rensat upp i köket och betalat räkningar. Jag har fixat med julgodiset och tvättat alla bebiskläder som legat och väntat i en påse.
Kan ni förstå hur små små strumpor är? Det är nästan så att jag fick tejpa fast dem på tvättlinan. Men ack så söta de är där de hänger! Finns det verkligen någon som har så små fötter? Eller någon som bär så små kläder överhuvudtaget... Ofattbart!


 Stackars bebiskläder, de har ingen aning om vad som väntar dem! Lika bra att de vänjer sig att bli dränkta och runtsnurrade i timmar när vår lilla knyte tittat ut. Undrar just hur många strumpliv tvättmaskinen kommer att kräva?

Idag har dessutom jag och Linda varit effektiva och skrivit på vår elevtextsanalys. Vi blev ju måttligt glada när vi tittade i instruktionerna och insåg att vi faktiskt skulle skriva 4-6 sidor och inte 1-2 sidor som vi hade gått och trott i all vår dumhet... Attans!

Dennis står och borrar i hallen och ska försöka få dörrfodret i hallen på plats. Han är duktig han, fast det värsta är nog att han vet om det också. Han kan få ett sådant där hemskt självbelåtet flin när han lyckats extra bra med något, men det kan han väl förtjäna...

...För han är duktig!


Idag har han ringt och frågat efter elektrikern som skulle varit här för längesedan och dragit klart de kablar som gör att vårt kök blir fullt funktionsdugligt och att våra sovrum går att tända. Jag är inte så sugen på att treva runt i mörkret när jag ska hitta vår bebis om nätterna. Tursamt nog kan jag väl gå efter lukten...


Dessa bilder togs i måndags när jag var i vecka 36+4
Beware of the gravidosaurus! It feeds on chocolate and little cats...

Jo, jag har också tagit en sån där hjärtebild... Fast jag har ju sett vackrare!
Förstår du nu vad jag menar,  My? ;)

Min favorittröja... Den går precis över magen numera!

Imorgon går jag in i vecka 38 och har då exakt 20 dagar kvar till förlossning. 20 dagar! Herregud, vi är ju inte färdiga än har jag ju sagt. Och det här med tidsuppfattning är nog också någonting som inte kopplar riktigt i en gravid kvinnas hjärna. 20 dagar är ju jättelänge till? Jag menar, jag ska gå upp ur sängen 20 gånger till (ja, eller om man multiplicerar med nattens genomsnittliga 4 toalettbesök så blir det ju 80 gånger plus de resterande 20 faktiska gå upp tillfällena så blir det 100 gånger), jag ska äta frukost 20 gånger till, jag ska gå och lägga mig 20 gånger till... Det känns väl mycket? Fast då har jag ju i och för sig gjort dessa saker 260 gånger redan under denna graviditet. Hmm... Får väl ta en dag i taget.

Vecka 38

I den här veckan väger barnet runt 3200 gram, och är omkring 49 cm långt. De allra flesta barn ligger med huvudet nedåt nu. När barnets huvud har ställt in sig brukar det bli lite lättare för den blivande mamman att andas och äta igen eftersom det blir lite mer plats upptill i magen. Allt fler känner förvärkar.
Förlossningen är jobbig även för barnet. När livmodern drar ihop sig som mest går det under ett ögonblick inget blod med syre och näring in till barnet, som så att säga får "hålla andan" under några sekunder. Men barnet klarar detta väl, och har till exempel lagrat extra näring som det kan använda. Barnet har också lagt på sig fett under huden för att det inte ska bli kallt när det kommer ut i en betydligt svalare värld. Underhudsfettet fungerar också som energireserv den första tiden efter födseln.
 
Ett 38 veckor gammalt foster som är 49 centimeter långt.
Källa: www.1177.se

onsdag 8 december 2010

Björnen sover

Vill bara gå i ide! Orkar ingenting... Inte städa, inte plugga, inte baka(!), inte julpynta... Vill bara sova. Och typiskt nog är det också jobbigt.

Listerna börjar komma upp i de flesta rum nu och imorgon ska Dennis skruva ihop våra snygga skinnstolar som vi hämtade i söndags. Tisen ska ha fest här på lördag, hur nu det gick till, och då behöver vi sköna sittplatser. Jag hoppas starkt på att mattan under soffbordet och kristallkronan över matsalsbordet kommer på plats innan. Ska väl försöka koka ihop lite tilltugg, men det är väl i princip allt jag kommer orka göra innan lördagskvällen.


Sådär ja! Hur får jag nu ut de monterade stolarna ur skärmen...?


Tror bestämt att vår älskade unge har fixerat sig. Magen känns inte lika stor och jag känner mig lite rörligare igen då bebisfötterna inte spjärnar emot så fruktansvärt mycket under revbenen när jag sitter framåtböjd längre. På måndag ska jag till barnmorskan igen och då får jag ju veta. Sist låg h*n i alla fall med huvudet nere i bäckenet, men jag är som sagt väldigt övertygad om att pyret vårt fixerat sig nu.
Imorgon går jag in i vecka 37 och räknas då som fullgången! Hade faktiskt varit skönt att få ut lillskrutten nu även om vi inte är färdiga. Barnrumsläget är fortfarande detsamma och imorgon är det 27 dagar kvar till beräknat förlossningsdatum...


Vecka 37

Nu betraktas barnet som fullgånget, det vill säga att det är färdigt att födas, mellan vecka 37 och 42. Det väger ungefär 3 kilo och är cirka 48 centimeter långt.
De allra flesta barn har vänt sig med huvudet nedåt. Ibland har huvudet sjunkit ner ordentligt i bäckenet och då brukar barnmorskan säga att det har blivit fixerat. Det betyder att barnet har sjunkit ner så långt att huvudet inte går att rucka på utifrån.
Det är en fördel om barnet kommer ut med huvudet först eftersom huvudet är hårdare och större än resten av kroppen. Dessutom går förlossningen lättare. Om barnet ligger med stjärten nedåt, så kallad sätesbjudning, brukar man få komma till förlossningsavdelningen för ett försök att vända barnet. Om det inte lyckas diskuterar man med läkaren vilket som är det bästa sättet för barnet att födas, på vanligt sätt eller med kejsarsnitt.

Tänk, sist vi såg dig var du såhär liten! Hur stor är du nu och när hade du tänkt att komma så att jag kan sätta på kaffet?



tisdag 7 december 2010

Mammas lilla kråka skulle ut och åka
ingen hade hon som körde
Mammas lilla kråka skulle ut och åka
ingen hade hon som körde

...Än slank hon hit...
...Än slank hon dit...
...Och än slank hon ner i diket!

måndag 6 december 2010

Vecka 36 (35+4)

Stora tunga magen i vecka 36 (35+4)

Älskling sparkar mamma på revbenen, mamma puttar tillbaka!
Exakt 30 dagar kvar idag och därmed är 90% av graviditeten avklarad. Känns fortfarande som en evighet kvar men jag har god lust att vräka vår lilla guldklimp. Nätterna är jobbiga eftersom jag behöver byta sovställning och kissa om vartannat. Mina fötter är svullna och spända och jag har fruktansvärda myrkrypningar i benen. Jag kan inte gå långt förrän foglossningssymptomen sätter in och mina förvärkar kommer oftare och intensivare. Iibland känns det som om vår lilla knodd tänker ta sig ut via högra sidan på min mage.
Mitt hjärta skriker KOM UT, men mitt huvud säger stanna kvar. Åtminstone till efter tolvslaget på nyårsafton...

Brukar be Dennis att titta på min mage och så frågar jag vad bebis gör. "Bebis hickar" brukar Dennis svara.
Bebis hickar ofta och länge.... I början trodde Dennis att det var sparkar, men han har lärt sig nu att de är mycket värre!
Det sägs att bebisflickor hickar mycket medan pojkbebisar sparkar mycket. Inte väntar vi väl en hermafrodit?

Är nu officiellt ledig från skola, VFU och plikter bortsett ifrån de skolarbeten som måste in. Imorgon ska jag baka lussekatter och smörkola, med lite flyt kanske det blir pluggande också...

Glöm inte att vara med i vadslagningen! Din gissning anmäler du här

söndag 5 december 2010

Dags för lite sport!

För er som är sportsligt lagda, gillar att spela eller helt enkelt bara vet allt... Jag tänkte att vi kunde ha en "Gissa dag och kön"-lista!

T ex 
Greger gissar på flicka den 4 januari
Sven-Bertil  gissar på pojke den 30 december
Ragnhild gissar på flicka den 13 januari
osv

Skriv din gissning ibland kommentarerna till inlägget så lägger jag in det i en lista! 

Den som vinner får äran att byta första bajsblöjan när vår bebis börjat äta riktig mat!

Se ställningen här

lördag 4 december 2010

Bebiskläder!

Vecka 36 i det klassiska soffläget! Dock går det inte att ligga på rygg längre perioder eftersom det gör ont när vår lilla tjockis trycker på alla de organ jag har. 
Idag ska jag packa upp resterande kartonger och påsar med kläder och fylla vår nya byråer och garderober. Dennis ska sätta upp diverse lister och imorgon kommer svärfar och hjälper Dennis att få upp dörren och dörrkarmen till barnrummet. Med lite tur så kanske vi kan måla därinne snart! Sedan är det bara nytt golv och lister därinne innan det är klart för inflyttning. Åh, vad jag längtar! Barnvagnen och bilbarnstolen ser så ensamma ut där de står bland alla kartonger, sågbockar och verktyg. Dags att låta dem få sällskap att alla andra bebisgrejer!
 Bebiskläder inköpt på Gekås. Resterande baby stuff ligger som sagt i tryggt förvar hemma hos blivande mormor och morfar. Längtar efter att få plocka hem det och packa upp det på alla små hyllor! Men det brukar underlätta att faktiskt ha hyllor att plocka upp det på först...





Detta är däremot inköpt på H&M. Det finns mer från H&M, men det ligger nerpackat någonstans... Måtte jag hitta det idag när jag ska äntligen ska få lägga ner våra kläder i våra nya byråer.
Bebis var lite sne imorse som vanligt. Svårt att fånga på bild, men nog syns det att älsklings lilla rumpa petar ut uppe till höger!

Sådär ja! Där hittade vi resten av H&M-kläderna till vårt lilla pyre. Dock finns det mer H&M-kläder påväg med posten... ;)

torsdag 2 december 2010

Idag infann jag mig på det sista seminariet innan min mammaledighet börjar! Känns helt orealistiskt. De nästkommande två veckorna när mina kollegor är ute på praktik så ska jag sitta hemma och skriva arbeten. Funderar just på vilket flyttkartong jag la motivationen i...

För närvarande befinner jag mig i en liten bubbla och kan inte fokusera på någonting alls. Glömsk, tung, förvirrad och trött...  Ska dock försöka få i ordning i lägenheten lite grann idag. Igår hängde vi upp gardiner i vardagsrummet! Och idag ska jag stryka resterande. Ni förstår inte vilken känsla det är att få upp gardiner efter så lång tid i ett obonat hem. Kan jag bara få upp mina julstjärnor och lite julpynt med så är jag en glad, glömsk, tung, förvirrad och trött preggo. 

Vecka 36

Fostret börjar förbereda sig på att födas. Det tränar andning, men inte när det sover djupt. Fostret har nu längre perioder av både sömn och aktivitet. Det rör sig lika ofta som förut men kan inte ta ut svängarna på samma sätt. Därför upplever man oftare att det i stället puffar och gör svepande rörelser.

Njurarna är nu färdigutvecklade. Fostret har blivit omkring 47 centimeter långt. Det lägger på sig ungefär fjorton gram fett varje dag, och väger i den här veckan runt 2800 gram. Pojkar är ofta något tyngre än flickor. Det skiljer ungefär etthundra till två hundra gram mellan pojkar och flickor.
Illustrationen föreställer ett foster i 36:e veckan som är 47 centimeter långt.

 

Fostret börjar förbereda sig på att födas, ja, men jag då? Jag är inte förberedd än! Vi har ju inte ens skruvat ihop spjälsängen... Och alla inköpta babyprylar ligger hemma hos blivande farmor i farfar i väntan på ett dammfritt barnrum. När jag tänker att det är 4 veckor kvar tills det är dags så känns det som en evighet, men när jag tänker att vi har 4 veckor på oss att få helt i ordning så får jag lite smått panik! Barnrummet är inte det enda som inte är klart. Lister i samtliga renoverade rum, dörrkarm till hallen, ny dörr samt lister till barnrummet, dörrar till skjutdörrsgarderober... You name it! 

Det enda som är klart med barnrummet är att det är helt klart mycket kvar att göra!

Förstår ni varför jag börjar bli lite stressad?

 Glöm inte att gissa könet på bebisen här till höger!

Ni som redan röstat en gång får gärna göra det igen eftersom jag råkade nollställa rösterna när jag redigerade omröstningen.

tisdag 30 november 2010

måndag 29 november 2010

Improviserad morotskaka utan riktiga morötter

Min egenkomponerade morotskaka/mjuka pepparkaka!

Ingredienser:
3 ägg
3 dl strösocker
3,5 dl vetemjöl
50 g smält smör
1½ dl gräddfil
1 tsk vaniljsocker
2 tsk bakpulver
1 1/2 tsk malen kanel
1 tsk kardemumma
1/2tsk ingefära
1 nypa salt

Cream cheese frosting:
60 g mjukt smör
4dl florsocker
1 tsk vaniljsocker
2 teskedar citronsaft
100 g philadelphiaost

Gör så här:
1. Sätt ugnen på 175 grader (varmluftsugn).
2. Vispa ägg och strösocker vitt och pösigt.
3. Tillsätt smält smör och gräddfil.
4. Blanda alla torra ingredienser och vänd ner dem i smeten.
5. Fyll smeten i en smord springform.
6. Grädda i mitten av ugnen i cirka 30 minuter. Prova med en sticka, den ska inte
vara kladdig.
7. Låt kakan svalna.
8. Frosting: Vispa alla ingredienser krämigt.
9. Bred frostingen över kakan. 
10. För dig som är pillig som jag så kan du göra små marsipanmorötter att dekorera med, blir otroligt vackert! Passar extra bra på "riktiga" morotskakor och inte endast på mjuka pepparkakor...

Inspiration och recept från Leila Lindholms bok "A piece of cake"

Lugn måndag hemma

Nu var helgen över med alla kalasbestyr. Och nu är jag trött! Dennis födelsedagskalas slutade strax efter halv tre när jag körde hem svärföräldrarna, mostern och kusinen. Det blev trångt om saligheten men bilfärden gick smärtfritt (förutom när jag måste ta mig i och ur bilen). Smörgåstårta blev det över till ett helt kompani, men gott var det! Nya Conditoriet gör fantastiska smörgåstårtor! Rekommenderas ;)

Natten efter kalaset, eller snarare morgonen efter kalaset eftersom jag kom i säng strax efter 04.00, så vaknade jag av den mest fruktansvärda kramp jag någonsin upplevt! Det började i högra vaden som jag normalt sätt brukar kunna bli av med genom att räta ut hälen, men det ville inte släppa. När jag i panik ställde mig upp så fick jag kramp i vänstra låret också! Jag ställde mig och kved vid sovrumsdörren och försökte ta mig ut till toaletten eftersom att jag samtidigt mitt i allt kaos var tvungen att kissa. Men låret mitt krampade sig så att jag höll på att avlida och att sätta sig för att kissa existerande inte. Så där stod jag, hängandes knäböjd över tvättmaskinen som en nersketen pensionär, och grät. Jag stod och slog mig själv på låret med knytnäven eftersom det tycktes vara det enda som hjälpte. Sedan vankade jag av och ann i vardagsrummet för att bli kvitt krampen. Katten stirrade förvånat på mig med trötta ögon och Dennis, ja, Dennis han sov. Jävelberg!
Idag, två dagar senare har jag fortfarande en träningsvärksliknande känsla i både vad och lår och hoppas innerligt att det aldrig kommer att hända igen.

Jag blir så deprimerad när jag inte orkar göra saker som jag normalt sätt brukar. Att baka en plåt kärleksmums och en omgång chocolate chip cookies får mig att vilja sova i 3 timmar för att återhämta mig. Tårtdekorationen hade jag turligt nog gjort i förväg men såklart samma dag som jag bakade det andra för att ta mig vatten över huvudet. Så i fredags var jag praktiskt taget en sömngångare och sov som en stock hela natten.
Jag beställde chokladsugarpaste från Tårtdecor till mina kladdkakor och den kan varmt rekommenderas! Lätt att jobba med och smakade nästan som marknadsnougat. Den kavlade jag med mönsterkavel också inhandlad hos Tårtdecor. Blommorna gjorde jag i sugarpaste och likaså bladen, banden och rosetten. Köpte en fin "holly green" färg som ska vara lika grön som järnek. Dock ser inte massan så mörkt grön ut på bild... Men jag blev nöjd med mina tårtor!
Såhär blev resultatet
Detta var min inspirationskälla om ni minns!
Jag tänkte göra tre, men tyckte det fick räcka med två. Det var EN som gick åt!


Idag har jag varit hos barnmorskan och allt såg bra ut. Hade ett SF-mått på 34 för er som förstår och intresserar er för det, och både blodtryck och urinprover var bra. Knoddas hjärta slog med 130-135 slag per minut, och enligt vissa teorier talar det för att det är en pojke. Under 140 slag ska då vara pojke och över 140 slag ska vara en flicka. MEN förra gången slog hjärtat 135-145 slag per minut och det skulle i så fall betyda flicka. Dock frågade jag min barnmorska om det låg någon sanning i det, och det gjorde det ju såklart inte... Men jag är ju så nyfiken! Och bara för att jävlas så ska ju koddens hjärta slå lite sådär mittemellan.
Vår älskade bebis låg i alla fall med huvudet neråt precis som jag redan visste. Dock hade han eller hon inte fixerat sig än eftersom barnmorskan fortfarande kunde flytta på huvudet, men snart så. Förhoppningsvis ligger vår älskling kvar så tills det är dags för vräkning!

Har nu startar en liten omröstning för er som vill gissa könet. Röstar gör ni här till höger ute i marginalen! Dessutom vill jag gnälla för att jag får för lite kommentarer i bloggen... *Gnäll* Något kul ska jag väl få ha när jag går hemma och är tjock?

torsdag 25 november 2010

Snöig födelsedag!

Idag fyller mitt hjärta 23 år. Det firade vi genom att inleda morgonen med nybakta scones och tända ljus. Hur han inte kunde vakna när jag dunsade ur sängen och in i köket i morse är ett under. Där stod jag och skramlade med decilitersmåtten och väsnades med plåtar. Trodde först att han låtsassov av ren sympati, men icke! Han sov...
Fantastiskt eftersom vi sover i vardagsrummet och jag stod i köket som pga den öppna planlösningen gör att det är ett enda stort rum. Han blivit mycket mer lättväckt än tidigare och jag var väldigt förvånad när han en natt vaknade när jag fick akut kramp i vaden. Där stod jag och skulle upp och kissa när krampen infann sig och när jag står och gnyr av smärta sätter han sig upp och frågar vad jag gör.
- Ja, kissar gör jag inte i alla fall!
Fast man får ju vara glad för det lilla...

Vaknar av att gravida flickvännen jämrar sig = BRA
Vaknar inte av att flickvännen lagar överraskningsfrukost = BRA
Det motsatta skulle ju inte vara så önskvärt!

Att dessutom inte vakna av att gravidosaurusen till flickvän försöker ta sig ur sängen är också ett under! Försök du att resa dig ljudlöst med denna packning på magen...
Borde nästan rita ögon, näsa och mun på magen så blir det till en groda!


Satt på en helt meningslöst föreläsning om en avhandling som en utav våra svensklärare skrivit. *Snark* Tanken på att "nu kunde jag legat i soffan och slumrat" slog mig flertalet gånger. Just nu är jag väldigt trött men har dessvärre lite saker att uträtta idag. Idag har jag 20 snögubbar i marsipan att göra. Tomtarna och grisarna är klara och änglarna räcker inte marsipanen till. Om jag inte ska göra dem röda förstås... Chefen har beställt 80 marsipanfigurer och som tur är har jag fått lov till att göra dem hemma. Tror minsann att mig rygg gått av på mitten om jag hade behövt stå nere i bageriet i så många timmar i streck. 
Sedan ska jag baka kladdkakorna inför lördagen. Ju längre de står, ju bättre blir dem! Eller ja, allt är relativt. Men 2 dagar är relativt lagom!
Ikväll blir det födelsedagsmiddag hos Dennis föräldrar. Svärmor föreslog planka på restaurang, men bonnapåg som han är så ville han ha stek med sås och potatis. Är han inte söt? 

Och på tal om söt så har jag ju lite kakor att baka inför det stundande kalaset på lördag också... Vetebröd har jag beställt på jobbet tillsammans med några smörgåstårtor. Jag som var så övertygad om att jag skulle göra all mat och fika själv, men ibland får man väl se sina egna begränsningar. Bara tanken av att jag måste baka två kladdkakor och göra 20 marsipanfigurer idag får mig att vilja lägga mig ner och sova i hundra år.
Var har min ork tagit vägen? Tror minsann att dendäringa filuren som ständigt får min mage att se ut som Brösarps backar har något med saken att göra.

Marsipangris med inspiration från Marsipanskolan

Marsipantomte med inspiration från Impoline



Vecka 35

Nu ökar man snabbare i vikt, upp till drygt ett halvt kilo varje vecka. Av det går cirka 300 gram till fostret, som nu väger ungefär 2400 gram. Det har blivit knappt 47 centimeter långt.

Fostret har lagt på sig mer fett. Huden är tjockare och har fått en ljusrosa färg. Det ulliga hår som tidigare funnits på kroppen är borta, och huden är täckt av rikligt med skyddande fosterfett. Om barnet skulle födas nu kan det vara så insmort att huden är vit och kletig av allt fett. Fettet gör att huden blir mycket mjuk.

De flesta barn ligger med huvudet nedåt. När barnet har ställt in sig på rätt sätt känner många en lättnad. Nu börjar det bli mer verkligt, snart kan barnet komma. Livmodern har vuxit sig så hög att den når upp under revbensbågen.
Illustrationen föreställer ett foster i 35:e veckan som är 47 centimeter långt.
Plötsligt förstår jag varför katten inte vill vara hos mig...