God Jul på er

Igår var jag hemma hos svägerskan och gjorde julgodis inför julafton. Det blev knäck, polkabräck, chokladkolafudge, Rocky Road och Snickers. Tanken var att Victor skulle följt med och lekt med kusinen Albin, men då Albin hade dragit på sig en hemsk hosta fick Victor stanna hemma med Dennis och lillebror. Inga fler förkylningar här nu, stackars Oscar har varit förkyld till och från sen han bara var någon vecka gammal.

Idag tog vi sovmorgon till 08.30. Tredje morgonen i rad som båda ungarna sover länge... Gud Jul till mamma och pappa, liksom. Och vi tackar ödmjukast! Pojkarnas mormor knackade på dörren strax efter nio och vi åt en julig brunch med köttbullar och prinskorv. När mormor hade åkt fick Dennis och Victor öppna en gemensam julklapp som jag impulsköpt till dem. En radiostyrd Hummer! Vet inte vem som gillade den mest, men Dennis fick i alla fall inte röra den.

Resten av dagen ska vi bara spendera hemma i lugn och ro. Jag ska snart slänga in en fransyska i ugnen som ska få gå hela eftermiddagen, så ikväll blir det stek med sås och potatis. Bara vi. Imorgon ska vi hem till svägerskan efter Kalle, och fira jul med barnens kusiner, farmor och farfar samt kusinernas andra kusinfamilj. En lagom skara på 17 personer varav 7 barn, så det kan nog bli livat ändå. Och så får vi väl se om tomten kommer smygandes...

God Jul på er!

Shoppingkoma

Ja, just det! Minns ni att jag skrev att jag hade hamnat i shoppingkoma när jag skrev inlägget om vår fina julgran? Mitt paket har kommit! Lindex hade fel i sitt system på webbshoppen, vilket gjorde att man kunde kombinera en massa erbjudanden. Först och främst har de alltid "Ta 3 betala för 2" på alla sina basplagg, och nu hade de även en "Ta 3 betala för 2" på hela sortimentet. Dessutom florerade det en rabattkod på internetforum där man fick 30% rabatt på hela köpet. Och vet ni vad? Alla tre erbjudanden gick att kombinera! Såg jag la en order, valde bara basplagg, och fick den bästa rabatten någonsin. Först drog de av för ett plagg enligt kampanjen, sen drog de av för ytterligare ett plagg eftersom det var basplagg, och sen 30% på resterande. Jag betalade alltså bara för vart tredje plagg, och just det tredje plagget fick jag 30% rabatt på. Sen att det var fri frakt, ja, det var ju bara helt överrumplande bra.

Jag köpte:

4 par byxor

12 bodys

3 piléoveraller

Vad sägs om 248 kr för hela detta kalaset?

Lugn lördagsmorgon

Vaknade och kunde inte somna om. När jag låg där och försökte knipa ihop ögonen i hopp om mer sömn, kom jag på mig själv med att ligga och knipa ihop för blåsan med. Bah, kissnödig. Jaja, har tanken väl slagit en så är det hopplöst att försöka somna om, det är bara till att gå upp och kissa. Öppnade sovrumsdörren och tittade på klockan. 07.45? Varför var ingen vaken? Båda ungarna sov så fridfullt och där stod jag och visste inte vad jag skulle hitta på, ja, förutom att gå och kissa.

Hoppade in i duschen och unnade mig en långdusch i lugn och ro, men döm om min förvåning när det fortfarande inte var någon som var vaken när klev ur duschen igen. Kletade in mig i min nya hudkräm från Victoria Secret, och kände mig sådär härligt fräsch. En känsla som inte infinner sig allt för ofta när man är småbarnsförälder. Jaha, och sen då? Vad gör jag nu?

När man allt för ofta gnäller över för lite egentid så blir man lamslagen när man plötsligt får tid för sig själv. Just nu är det lite som lugnet före stormen, och den där stormen kan bryta ut när som helst. Det är bara att vänta. Och den där väntan gör att jag inte får något gjort. För jag kan garantera att om jag kryper upp i soffan med en stor härlig kopp nybryggt te, så kommer Victor komma dundrande ur sitt rum och Oscar vaknar och inser att han är vrålhungrig och ja, just det, vrålar. Dennis, ja han sover så gott igenom det hela för det mesta. Skönt för honom i och för sig, för han är så underbar som tar alla kvällspass.

Idag ska vi i alla fall iväg och titta på två hus. Ett i Tollarp och ett i Hammar. Inga hus som vi är upp över öronen förtjusta i, men ibland förtjänar hus en titt i verkligheten för att man ska få en bättre uppfattning. Vi budade på just ett sådant hus som vi inte alls tänkt kolla på från början, men som sen visade sig vara hur bra som helst. Så döm inte boken efter omslaget! Efter hustittandet ska vi åka ut till mina morföräldrar och önska en god jul, samt ge en liten julklapp. Ja, risken är ju väldigt stor att vi åker hem med magarna fulla av kakor också. Fast det är ju inte helt fel!

Mina pojkar! 

Oscar blev 12 veckor igår, och Victor somnade så gott på soffan efter julfirandet på dagis i torsdags.

Jul i stugan

Nu har vi tagit in granen! Sne envisas den om att vara, men ack så stilig. Victor han var så engagerad i det hela, han och Dennis körde och högg granen i söndags och sedan pyntade vi den tillsammans på kvällen. Oj, vad grabben hängde julgranssaker! Han sprang och hämtade sin pall, det var som om han aldrig gjort annat än klätt granar i sitt 3-åriga liv.

Hade tänkt att skriva mer, men jag sitter i en "supermonsterrea på Lindex"-koma! Jisses, ni som varit med i maratonet vet vad jag pratar om!

Julklappar till mig själv

Vet ni, ibland måste man få rå om sig själv. Här har jag gått de senaste åren och pluggat, burit och klämt fram två barn, fått kroppen "förstörd", blivit rånad på oräkneliga antal sömntimmar, offrat liv och själ för att få vardagar att fungera och glömt hur det är att gå på toaletten själv. Det vore ju själve fan om jag inte kunde unna mig själv någonting ibland då också! Så när arvodet som jag glömt bort att jag skulle få trillade in på kontot, slog jag slag i saken och klickade hem julklappar till mig själv. Bara för att jag är jag, och för att jag är den bästa upplagan av just mig trots alla mina egenheter, fel och brister.

Sen att en utav julklapparna till mig själv råkar vara en skötväska, well, there's irony for you.

Barn och studier

Suck. Jag är mitt uppe i c-uppsatsskrivandet ihop med en tjej jag skriver med. Och vi är så mätta på skrivandet! Nu är vi snart klara, tror vi i alla fall. Eller ja, vi har väl en tio sidor till, men i c-uppsatssammanhang så är det att vara nästan klar och då har vi inte gjort en monsteruppsats. Mycket av tiden går till detta. Längtar till efter opponeringen i januari då jag kan lägga c-uppsatsen bakom mig och istället njuta av min mammaledighet fram till hösten. Känner att jag tappar värdefull tid med Oscar som växer allt för fort, samtidigt som det är skönt att beta av halva slutkursen såhär i förväg så att jag bara har min slutpraktik kvar när jag kommer tillbaka från min mammaledighet.

Jag får ofta frågan om hur det är att studera och ha barn, och jag kan med handen på hjärtat säga att det är det bästa jag har gjort. Jag har fått/får små pauser under studietiden för att njuta av mina barn, för att sedan med ny kraft och nya synsätt ta mig an mina skoluppgifter igen. Efter första mammaledigheten kändes det lite vemodigt, men när jag väl började igen efter 1 års ledighet kom jag snabbt in i det igen och var mer strukturerad än någonsin. Jag visste att jag var tvungen att plugga när jag hade möjlighet, för jag visste aldrig när nästa möjlighets skulle ges. Likadant är det nu. Nu skriver jag på min uppsats de dagar Dennis är hemma, och han är pappaledig varje måndag fram till jag är färdig med mitt examensarbete. När jag är själv med barnen har jag nämligen ingen chans, det vet jag. Dessutom ligger Victors förskola precis i utkanten av högskolans område, så under den tid jag studerat efter att han såg dagens ljus har jag alltid varit ett stenkast bort och studierna har dessutom resulterat i korta dagar på förskolan för Victor. Det heter ju så fint att man studerar på heltid, men du som också studerar vet ju att det är en sanning med modifikation.

Något som många drar sig för när det kommer till barn under studietiden är den ekonomiska biten. Ofta tvingas man ner på grundnivå och får en taskig inkomst bara för att man råkar vara studerande. Dock var jag redan innan studietiden fullt medveten om att barn med stor sannolikhet skulle komma inom en snar framtid, därför arbetade jag så mycket jag kunde under ett års tid innan studierna startade. Det gäller att tänka framåt ibland. "Tack vare" att jag inte arbetat under min studietid (för ja, hade jag jobbat en enda ynka sommar så hade jag åkt ner på grundnivå igen. Försäkringskassan i ett nötskal), så får jag nu samma föräldrapenning med Oscar som jag fick med Victor eftersom min SGI legat vilande. Min nuvarande inkomst motsvarar vad jag hade i CSN med lån och bidrag, och då tar jag inte ut fulla veckor. Visst, det blir ju inte fett med pengar, men vi är två i hushållet och har en gemensam ekonomi, så vi klarar oss fint ändå. Det gäller att nyttja systemet där man kan, för hade jag börjat jobba efter studierna hade jag fått jobba ett tag innan jag hade fått en ny lön att basera föräldrapenningen på. Så Oscar är inte bara en efterlängtad lillebror till Victor, han är planerad in i minsta detalj. Eller ja, så mycket man nu kan planera när det kommer till barn och barnfödande.

Fredag och trots

Idag är det fredag, vilket innebär att Victor är ledig från förskolan och jag är hemma själv med båda barnen. I vanliga fall brukar vi ha jobbiga nätter just de nätter som vetter mot fredag, men inatt har det varit väldigt lugnt. Kanske stormen blåste sömn i barnen, eller balanserade universum upp kaoset utomhus med lugn inomhus. Gott har vi sovit i alla fall.

Men det var väl också så långt som lugnet varade. När Victor vaknade strax efter 06.00 så blev det fullt ös och har så varit sedan dess. Precis allt ska testas, och hans eviga trotsande sjuder under ett täcke av "Nej, men sluta", "Snälla Victor!" och  "Så gör vi INTE!". En del av er känner säkert igen sig, och det är så oerhört trist att stå och tugga dessa monotona fraser. Ibland kommer man på sig själv med att säga "Sitt nu still!". Vaddå sitta still? Att sitta still finns inte i en 3-årings vokabulär och är i princip ett tillstånd som är helt omöjligt att uppnå. Sitta still... Pfft. Nu står han bredvid mig och trampar trettioett, med tårarna sprutandes och hulkar fram att han "Måste ha pepparkaka!". Jag tycker inte att han måste ha någon pepparkaka klockan 11.00 en fredagsförmiddag, men i hans värld är det det hur rimligt som helst. Och jag är jättedum som säger nej.

Lillebror sitter som en liten ängel i sin babysitter intill mig. Vaknade nyss efter en tupplur på frukosten, och sitter nu och tittar ut på stormen som börjar avta utanför fönstret. Nu somnade han visst också. Tänk att han också ska bli sådär. Säga emot, skrika, tjuta, tjata och föra allmänt oljud i kampen om att få sin vilja igenom. Idag blir han 10 veckor, och gör inte så mycket väsen av sig förutom när han är hungrig eller trött till skillnad från sin bror som gör ljud ifrån sig mest hela tiden. Victor gav upp pepparkakskampen för den här gången, men det var inte den första striden idag och troligen inte den sista. Man ska tydligen se det som ett sunt tecken på att barnet utvecklas, men mellan allt tjat om pepparkakor, hånskratt, skrikutbrott och totalvägran om att låta bli fjärrkontrollerna glöms det liksom bort. Mitt barn u t v e c k l a s. Han är inte envis, han är viljestark. Och jag är en helt normal mamma som emellanåt bara vill lägga mig i badkaret med 15 täcken över mig för att få vara ifred i 5 minuter.

Sockeravvänjning

Åh, jag är trött som en gnu! Känner mig som en pundare på rehab, för i måndags uteslöt jag allt socker i kosten. Ni som känner mig vet att jag är en riktig sockerråtta, och allt bakande till födelsedagar och dop gör ju inte saken bättre. Nu har jag bestämt att i år blir det inget julgodis, sånär som på någon enstaka mörk chokladtryffel till själva dopparedagen. Det går ju inte att ha hemma! För då står man där med handen i godisburken och tänker "Aja, nya tag imorgon". Fast det vet ju både du och jag, att den där morgondagen kommer aldrig.

Så nu går jag på sockeravvänjning. Är inne på tredje dagen och idag har det varit kämpigt med svettningar, irritation och trötthet. Och så c-uppsatsskrivning på det. Vet inte om det är det uteslutna sockret eller c-uppsatsångesten som ger mig dessa symtom, men tillsammans är de ett helvete. Men det går! Någon gång måste man ju bara fullfölja det löfte man ger till sig själv om och om igen. För om sanningen ska fram så smakar den där knäcken likadant i jul som den gjort alla jular, men just denna jul ska vi inte stifta bekantskap.

Denna jul blir det ingen knäck och choklad

så att du nästa sommar kan vara sund och glad.

Nu har du lovat dig själv att ta dig i kragen

så att du kommer ett steg närmre målviktsdagen!

God Jul mig själv önskar Jag

Några dagar innan Oscar kom

Augusti 2006

Oscars dop

Igår höll vi dop för Oscar! Så mycket spring det blir när man håller sådana kalas. Men nu är det gjort och det blev ett väldigt fint dop. Fantastiskt mysigt i kyrkan med alla ljus nu när det var första advent. Festen blev också riktigt lyckad. Tror jag åtminstone, för jag hann tyvärr inte njuta av den så värst mycket själv. Benen går ju som på en skållad råtta när mat ska ut, tallrikar in, kaffe kokas och fika framdukas. Ca 60 gäster fick vi, och vi tackar er alla så mycket för att ni gjorde Oscars dopdag minnesvärd. En liten rolig notis är ju att Oscar dessutom hade namnsdag igår! Här kommer gårdagen i bilder. Enjoy!

Dop imorgon!

Om 11 timmar ska vi gå in i kyrkan! Och klockan slog nyss 00.00... Vilket betyder att det nu alltså redan är söndagen den 1e december. Behöver sova, men har liiiite kvar. Snart så! Busy busy.