måndag 29 november 2010

Lugn måndag hemma

Nu var helgen över med alla kalasbestyr. Och nu är jag trött! Dennis födelsedagskalas slutade strax efter halv tre när jag körde hem svärföräldrarna, mostern och kusinen. Det blev trångt om saligheten men bilfärden gick smärtfritt (förutom när jag måste ta mig i och ur bilen). Smörgåstårta blev det över till ett helt kompani, men gott var det! Nya Conditoriet gör fantastiska smörgåstårtor! Rekommenderas ;)

Natten efter kalaset, eller snarare morgonen efter kalaset eftersom jag kom i säng strax efter 04.00, så vaknade jag av den mest fruktansvärda kramp jag någonsin upplevt! Det började i högra vaden som jag normalt sätt brukar kunna bli av med genom att räta ut hälen, men det ville inte släppa. När jag i panik ställde mig upp så fick jag kramp i vänstra låret också! Jag ställde mig och kved vid sovrumsdörren och försökte ta mig ut till toaletten eftersom att jag samtidigt mitt i allt kaos var tvungen att kissa. Men låret mitt krampade sig så att jag höll på att avlida och att sätta sig för att kissa existerande inte. Så där stod jag, hängandes knäböjd över tvättmaskinen som en nersketen pensionär, och grät. Jag stod och slog mig själv på låret med knytnäven eftersom det tycktes vara det enda som hjälpte. Sedan vankade jag av och ann i vardagsrummet för att bli kvitt krampen. Katten stirrade förvånat på mig med trötta ögon och Dennis, ja, Dennis han sov. Jävelberg!
Idag, två dagar senare har jag fortfarande en träningsvärksliknande känsla i både vad och lår och hoppas innerligt att det aldrig kommer att hända igen.

Jag blir så deprimerad när jag inte orkar göra saker som jag normalt sätt brukar. Att baka en plåt kärleksmums och en omgång chocolate chip cookies får mig att vilja sova i 3 timmar för att återhämta mig. Tårtdekorationen hade jag turligt nog gjort i förväg men såklart samma dag som jag bakade det andra för att ta mig vatten över huvudet. Så i fredags var jag praktiskt taget en sömngångare och sov som en stock hela natten.
Jag beställde chokladsugarpaste från Tårtdecor till mina kladdkakor och den kan varmt rekommenderas! Lätt att jobba med och smakade nästan som marknadsnougat. Den kavlade jag med mönsterkavel också inhandlad hos Tårtdecor. Blommorna gjorde jag i sugarpaste och likaså bladen, banden och rosetten. Köpte en fin "holly green" färg som ska vara lika grön som järnek. Dock ser inte massan så mörkt grön ut på bild... Men jag blev nöjd med mina tårtor!
Såhär blev resultatet
Detta var min inspirationskälla om ni minns!
Jag tänkte göra tre, men tyckte det fick räcka med två. Det var EN som gick åt!


Idag har jag varit hos barnmorskan och allt såg bra ut. Hade ett SF-mått på 34 för er som förstår och intresserar er för det, och både blodtryck och urinprover var bra. Knoddas hjärta slog med 130-135 slag per minut, och enligt vissa teorier talar det för att det är en pojke. Under 140 slag ska då vara pojke och över 140 slag ska vara en flicka. MEN förra gången slog hjärtat 135-145 slag per minut och det skulle i så fall betyda flicka. Dock frågade jag min barnmorska om det låg någon sanning i det, och det gjorde det ju såklart inte... Men jag är ju så nyfiken! Och bara för att jävlas så ska ju koddens hjärta slå lite sådär mittemellan.
Vår älskade bebis låg i alla fall med huvudet neråt precis som jag redan visste. Dock hade han eller hon inte fixerat sig än eftersom barnmorskan fortfarande kunde flytta på huvudet, men snart så. Förhoppningsvis ligger vår älskling kvar så tills det är dags för vräkning!

Har nu startar en liten omröstning för er som vill gissa könet. Röstar gör ni här till höger ute i marginalen! Dessutom vill jag gnälla för att jag får för lite kommentarer i bloggen... *Gnäll* Något kul ska jag väl få ha när jag går hemma och är tjock?

1 kommentar:

  1. Jag håller med om det där med att få för lite kommentarer när man är hemma och tjock, och jag är inte riktigt så stor än..
    Mitt SF-mått ligger ju "bara" på 26 cm

    SvaraRadera