Hembakat - Tidningen som missade att lägga till en knivsudd etik i "sina" recept

Igår morse stod jag i sedvanlig ordning och gjorde frukost till mina pojkar. Oscars vatten åkte in i micron på de vanliga 30 sekunderna, och medan jag stod där och väntade landade ögonen på det senaste numret av Tidningen Hembakat. Plötsligt fastnade blicken vid en bild längst upp i högra hörnet, och jag vaknade hastigt ur min morgonkoma. Det är ju mina lejonkakor! Hastigt bläddrade jag fram till sidan 40 i Hembakat Nr 1 (2014), och döm om min förvåning när kakorna jag fann där var identiska med de jag publicerat här i min blogg för 2 år sedan. Jag tittade igenom recept och beskrivning, och receptet var halverat och beskrivningen något omgjord. Men det var samma tips, samma design, samma ingredienser och t o m samma inköpshänvisning. Irriterad gick jag och gav mina barn frukost, och så fort jag fick chansen skrev jag till tidningen på deras Facebooksida.

Tidningen Hembakat, Nr 1 2014

Tidningen Hembakat

Tidningen Hembakat

Del utav mitt recept

Följande konversation ägde rum, där min frågeställning var "Brukar ni publicera andras recept utan att personen blir tillfrågad? Blev måttligt förvånad när jag hittade mitt egenskapade recept på sonens lejonkakor i er tidning... (länk till mitt recept på lejonkakor)"

• 

  Hembakat Hej Emelie! Det finns ingen copyright på recept och det är fritt att inspireras från bakverk och recept på internet. Hembakat liksom många andra som bakar och publicerar recept (t ex bloggare, andra tidningar, tv, bakboksförfattare osv) inspireras hela tiden av varandra och det är tillåtet och fantastiskt kul att man kan göra det. Kakorna du bakat är urläckra och det är svårt att inte vilja göra dem. Hembakats recept sprids hela tiden på internet och det är underbart att det sprids bakglädje med dem. Ha en bra dag önskar Hembakat!

  Gilla · Svara · för 7 timmar sedan
• 

  Emelie Hörbo Nej, jag vet att det inte finns någon copyright på det. Men det känns väldigt oetiskt att ta någons design rakt av utan att ha frågat först. Just dessa kakor designade jag till min sons 1-årsdag då vi hade djungeltema. Jag designade dem och bakade dem endast en gång i just detta avseende. Det är väl trevligt att ni inspireras av andra, men när ni till och med använt er av mina inköpshänvisningar så blir jag lite irriterad. Googla på "Lejonkakor" så får ni se vad ni hittar! Första googleträffen är min blogg, och första bildträffen är bilderna FRÅN min blogg. Ett litet mail från er där ni frågar om det går bra att publicera detta hade varit etiskt av er, istället för att bara halvera receptet och skriva om beskrivningen (som dessutom innehåller samma tips och trix som i min beskrivning).
  
  Jag blev faktiskt besviken på er tidning nu. Jag förstår ju nu att merparten av alla era recept är tagna direkt från bakbloggar med lite modifikationer så att ni inte ska riskera plagiat. Då googlar jag hellre min inspiration på internet hädanefter, än betalar pengar för en färdig "googling" i tidningsformat.

  Gilla · 7 · för 7 timmar sedan

  Innan Hembakats svar publicerades, kommenterades inlägget av privatpersoner. Läs mer här.

  
  

  • 

    Hembakat Det är tråkigt att inläggen här har fått det att låta som om vi på Hembakat stjäl recept hej vilt. Så är verkligen inte fallet. Vi jobbar hela tiden med att skapa nya recept. Men som det tidigare står här så är det ingen copyright på recept. Ingen kan säga att jag t ex uppfann drömmen eller kolasnitten. Och alla grundrecept går det att att göra en twist på – det är bl a så nya recept uppkommer. Genom att vi lägger till och drar ifrån skapas nya favoriter. Vi hade bestämt på redaktionen att ha ett inslag med djuriska kakor för vi hade bakat zebrakaka och tigerkaka (som sedan fick bli tigermuffins för att det skulle kännas lite nytt). När vi tittade runt dök Emelies kakor upp. Men vi googlade även på lioncookies och då kommer massvis med liknande kakor upp så då kan man lätt undra varifrån Emelie fått sin inspiration... Det är jättetråkigt att det blivit så här och vi ber tusen gånger om ursäkt om Emelie känner sig orättvist behandlad.
• 

  Hembakat Emelie, vi googlade lejonkakor och lion cookies och fick upp massor av liknande lejonkakor som du bakat. Din kakidé är inte unik. Vi köper ofta våra bakprylar- och produkter från Strössel & annat. Receptet är inte halverat från ditt recept utan en degvariant som är vanligt förekommande.

  Gilla · för 24 minuter sedan · Har redigerats
• 

  Emelie Hörbo Så ni menar att det är en slump att era kakor är identiska med mina (och mitt recept samt inköpshänvisningar), där formuleringar som "Vem kan motstå dessa spröda, små sötnosar med smak och citron och choklad" och "Måla dit mun och morrhår med en penna med ätbart bläck. Det går att använda chokladkristyr till ögon, nos och morrhår om man vill" skiljer sig kraftigt ifrån mina formuleringar som lyder "Vilket barn kan motstå dessa små sötnosar" och "Måla dit pupiller, morrhår och mun med en svart matpenna. Det går att använda sig av färgad kristyr också om man hellre vill det!".
  Nej, det är dålig stil. Det är min idé rakt av, och nu har ni plötsligt inte vett att stå för det heller. Nej, det är inte copyright på recept, men detta är oetiskt! Tror inte att någon kan påstå att man inte kan dra tydliga kopplingar mellan mitt recept och ert, där ni starkt hävdar att ni "bara hittat inspiration".

   
  
  

  Jag kommer härmed att säga upp min prenumeration på Hembakat. Googla recept kan jag göra själv, och då vet jag också vem som ska ha cred för det! Om det är så lätt att driva en tidning som att "Googla-copy-paste", så kan jag lätt försörja mig på en baktidning jag också. Nej, dålig stil är vad det är. Och fruktansvärt oetiskt. Bojkotta tidningen och använd er av något avsevärt billigare, dvs internet, som går att nyttja i betydligt större utsträckning än till bara "kakinspiration". På så sätt sparar ni 64:90 kr, som kan användas till något mycket trevligare än en "googling" i tidningsformat.
  

I'm on that new diet

Ja, ni kanske undrar hur det gick med min sockerfria jul? Det gick kanon! Fram till själva julveckan ungefär... Gick ner drygt 4 kg på 3 veckor, vilket är kanonbra. Men sedan kom julen, och mellandagarna, och nyår. Och januari. Och jag är fortfarande inte tillbaka på rätt spår. Någon som känner igen sig? Tack och lov har jag inte gått upp alla 4 kg som jag gick ner, men om jag inte tar mig i kragen snart så kommer jag att göra det.

Jag behöver en liten spark i baken, minsann. Det är ju så lätt att gömma sina mammakilon under bylsiga tröjor och duniga vinterjackor. Men det som göms i snö kommer fram i tö, och tro det eller ej så kommer det ju att bli sommar igen. Någon supersmal überfit småbarnsmamma lär jag inte bli, men det hade ju varit skönt att gå ner alla mammakilon åtminstone. Har bara 4 kg kvar av Oscars kvarlevor, men efter det så har jag ytterligare 10 kg efter Victor. Med Oscar gick jag tack och lov inte upp "mer" än 16 kg, men med Victor gick jag upp 28 kg. Och hade 10 kg kvar utan dem när jag blev gravid med Oscar. Huja... Får väl vara glad att jag dessutom vägde mindre på förlossningen med Oscar än med Victor, trots sämre utgångsläge. Någon som vet någon diet som förespråkar dubbeldaim och ostbågar?

God Jul på er

Igår var jag hemma hos svägerskan och gjorde julgodis inför julafton. Det blev knäck, polkabräck, chokladkolafudge, Rocky Road och Snickers. Tanken var att Victor skulle följt med och lekt med kusinen Albin, men då Albin hade dragit på sig en hemsk hosta fick Victor stanna hemma med Dennis och lillebror. Inga fler förkylningar här nu, stackars Oscar har varit förkyld till och från sen han bara var någon vecka gammal.

Idag tog vi sovmorgon till 08.30. Tredje morgonen i rad som båda ungarna sover länge... Gud Jul till mamma och pappa, liksom. Och vi tackar ödmjukast! Pojkarnas mormor knackade på dörren strax efter nio och vi åt en julig brunch med köttbullar och prinskorv. När mormor hade åkt fick Dennis och Victor öppna en gemensam julklapp som jag impulsköpt till dem. En radiostyrd Hummer! Vet inte vem som gillade den mest, men Dennis fick i alla fall inte röra den.

Resten av dagen ska vi bara spendera hemma i lugn och ro. Jag ska snart slänga in en fransyska i ugnen som ska få gå hela eftermiddagen, så ikväll blir det stek med sås och potatis. Bara vi. Imorgon ska vi hem till svägerskan efter Kalle, och fira jul med barnens kusiner, farmor och farfar samt kusinernas andra kusinfamilj. En lagom skara på 17 personer varav 7 barn, så det kan nog bli livat ändå. Och så får vi väl se om tomten kommer smygandes...

God Jul på er!

Shoppingkoma

Ja, just det! Minns ni att jag skrev att jag hade hamnat i shoppingkoma när jag skrev inlägget om vår fina julgran? Mitt paket har kommit! Lindex hade fel i sitt system på webbshoppen, vilket gjorde att man kunde kombinera en massa erbjudanden. Först och främst har de alltid "Ta 3 betala för 2" på alla sina basplagg, och nu hade de även en "Ta 3 betala för 2" på hela sortimentet. Dessutom florerade det en rabattkod på internetforum där man fick 30% rabatt på hela köpet. Och vet ni vad? Alla tre erbjudanden gick att kombinera! Såg jag la en order, valde bara basplagg, och fick den bästa rabatten någonsin. Först drog de av för ett plagg enligt kampanjen, sen drog de av för ytterligare ett plagg eftersom det var basplagg, och sen 30% på resterande. Jag betalade alltså bara för vart tredje plagg, och just det tredje plagget fick jag 30% rabatt på. Sen att det var fri frakt, ja, det var ju bara helt överrumplande bra.

Jag köpte:

4 par byxor

12 bodys

3 piléoveraller

Vad sägs om 248 kr för hela detta kalaset?

Lugn lördagsmorgon

Vaknade och kunde inte somna om. När jag låg där och försökte knipa ihop ögonen i hopp om mer sömn, kom jag på mig själv med att ligga och knipa ihop för blåsan med. Bah, kissnödig. Jaja, har tanken väl slagit en så är det hopplöst att försöka somna om, det är bara till att gå upp och kissa. Öppnade sovrumsdörren och tittade på klockan. 07.45? Varför var ingen vaken? Båda ungarna sov så fridfullt och där stod jag och visste inte vad jag skulle hitta på, ja, förutom att gå och kissa.

Hoppade in i duschen och unnade mig en långdusch i lugn och ro, men döm om min förvåning när det fortfarande inte var någon som var vaken när klev ur duschen igen. Kletade in mig i min nya hudkräm från Victoria Secret, och kände mig sådär härligt fräsch. En känsla som inte infinner sig allt för ofta när man är småbarnsförälder. Jaha, och sen då? Vad gör jag nu?

När man allt för ofta gnäller över för lite egentid så blir man lamslagen när man plötsligt får tid för sig själv. Just nu är det lite som lugnet före stormen, och den där stormen kan bryta ut när som helst. Det är bara att vänta. Och den där väntan gör att jag inte får något gjort. För jag kan garantera att om jag kryper upp i soffan med en stor härlig kopp nybryggt te, så kommer Victor komma dundrande ur sitt rum och Oscar vaknar och inser att han är vrålhungrig och ja, just det, vrålar. Dennis, ja han sover så gott igenom det hela för det mesta. Skönt för honom i och för sig, för han är så underbar som tar alla kvällspass.

Idag ska vi i alla fall iväg och titta på två hus. Ett i Tollarp och ett i Hammar. Inga hus som vi är upp över öronen förtjusta i, men ibland förtjänar hus en titt i verkligheten för att man ska få en bättre uppfattning. Vi budade på just ett sådant hus som vi inte alls tänkt kolla på från början, men som sen visade sig vara hur bra som helst. Så döm inte boken efter omslaget! Efter hustittandet ska vi åka ut till mina morföräldrar och önska en god jul, samt ge en liten julklapp. Ja, risken är ju väldigt stor att vi åker hem med magarna fulla av kakor också. Fast det är ju inte helt fel!

Mina pojkar! 

Oscar blev 12 veckor igår, och Victor somnade så gott på soffan efter julfirandet på dagis i torsdags.

Jul i stugan

Nu har vi tagit in granen! Sne envisas den om att vara, men ack så stilig. Victor han var så engagerad i det hela, han och Dennis körde och högg granen i söndags och sedan pyntade vi den tillsammans på kvällen. Oj, vad grabben hängde julgranssaker! Han sprang och hämtade sin pall, det var som om han aldrig gjort annat än klätt granar i sitt 3-åriga liv.

Hade tänkt att skriva mer, men jag sitter i en "supermonsterrea på Lindex"-koma! Jisses, ni som varit med i maratonet vet vad jag pratar om!

Julklappar till mig själv

Vet ni, ibland måste man få rå om sig själv. Här har jag gått de senaste åren och pluggat, burit och klämt fram två barn, fått kroppen "förstörd", blivit rånad på oräkneliga antal sömntimmar, offrat liv och själ för att få vardagar att fungera och glömt hur det är att gå på toaletten själv. Det vore ju själve fan om jag inte kunde unna mig själv någonting ibland då också! Så när arvodet som jag glömt bort att jag skulle få trillade in på kontot, slog jag slag i saken och klickade hem julklappar till mig själv. Bara för att jag är jag, och för att jag är den bästa upplagan av just mig trots alla mina egenheter, fel och brister.

Sen att en utav julklapparna till mig själv råkar vara en skötväska, well, there's irony for you.

Barn och studier

Suck. Jag är mitt uppe i c-uppsatsskrivandet ihop med en tjej jag skriver med. Och vi är så mätta på skrivandet! Nu är vi snart klara, tror vi i alla fall. Eller ja, vi har väl en tio sidor till, men i c-uppsatssammanhang så är det att vara nästan klar och då har vi inte gjort en monsteruppsats. Mycket av tiden går till detta. Längtar till efter opponeringen i januari då jag kan lägga c-uppsatsen bakom mig och istället njuta av min mammaledighet fram till hösten. Känner att jag tappar värdefull tid med Oscar som växer allt för fort, samtidigt som det är skönt att beta av halva slutkursen såhär i förväg så att jag bara har min slutpraktik kvar när jag kommer tillbaka från min mammaledighet.

Jag får ofta frågan om hur det är att studera och ha barn, och jag kan med handen på hjärtat säga att det är det bästa jag har gjort. Jag har fått/får små pauser under studietiden för att njuta av mina barn, för att sedan med ny kraft och nya synsätt ta mig an mina skoluppgifter igen. Efter första mammaledigheten kändes det lite vemodigt, men när jag väl började igen efter 1 års ledighet kom jag snabbt in i det igen och var mer strukturerad än någonsin. Jag visste att jag var tvungen att plugga när jag hade möjlighet, för jag visste aldrig när nästa möjlighets skulle ges. Likadant är det nu. Nu skriver jag på min uppsats de dagar Dennis är hemma, och han är pappaledig varje måndag fram till jag är färdig med mitt examensarbete. När jag är själv med barnen har jag nämligen ingen chans, det vet jag. Dessutom ligger Victors förskola precis i utkanten av högskolans område, så under den tid jag studerat efter att han såg dagens ljus har jag alltid varit ett stenkast bort och studierna har dessutom resulterat i korta dagar på förskolan för Victor. Det heter ju så fint att man studerar på heltid, men du som också studerar vet ju att det är en sanning med modifikation.

Något som många drar sig för när det kommer till barn under studietiden är den ekonomiska biten. Ofta tvingas man ner på grundnivå och får en taskig inkomst bara för att man råkar vara studerande. Dock var jag redan innan studietiden fullt medveten om att barn med stor sannolikhet skulle komma inom en snar framtid, därför arbetade jag så mycket jag kunde under ett års tid innan studierna startade. Det gäller att tänka framåt ibland. "Tack vare" att jag inte arbetat under min studietid (för ja, hade jag jobbat en enda ynka sommar så hade jag åkt ner på grundnivå igen. Försäkringskassan i ett nötskal), så får jag nu samma föräldrapenning med Oscar som jag fick med Victor eftersom min SGI legat vilande. Min nuvarande inkomst motsvarar vad jag hade i CSN med lån och bidrag, och då tar jag inte ut fulla veckor. Visst, det blir ju inte fett med pengar, men vi är två i hushållet och har en gemensam ekonomi, så vi klarar oss fint ändå. Det gäller att nyttja systemet där man kan, för hade jag börjat jobba efter studierna hade jag fått jobba ett tag innan jag hade fått en ny lön att basera föräldrapenningen på. Så Oscar är inte bara en efterlängtad lillebror till Victor, han är planerad in i minsta detalj. Eller ja, så mycket man nu kan planera när det kommer till barn och barnfödande.

Fredag och trots

Idag är det fredag, vilket innebär att Victor är ledig från förskolan och jag är hemma själv med båda barnen. I vanliga fall brukar vi ha jobbiga nätter just de nätter som vetter mot fredag, men inatt har det varit väldigt lugnt. Kanske stormen blåste sömn i barnen, eller balanserade universum upp kaoset utomhus med lugn inomhus. Gott har vi sovit i alla fall.

Men det var väl också så långt som lugnet varade. När Victor vaknade strax efter 06.00 så blev det fullt ös och har så varit sedan dess. Precis allt ska testas, och hans eviga trotsande sjuder under ett täcke av "Nej, men sluta", "Snälla Victor!" och  "Så gör vi INTE!". En del av er känner säkert igen sig, och det är så oerhört trist att stå och tugga dessa monotona fraser. Ibland kommer man på sig själv med att säga "Sitt nu still!". Vaddå sitta still? Att sitta still finns inte i en 3-årings vokabulär och är i princip ett tillstånd som är helt omöjligt att uppnå. Sitta still... Pfft. Nu står han bredvid mig och trampar trettioett, med tårarna sprutandes och hulkar fram att han "Måste ha pepparkaka!". Jag tycker inte att han måste ha någon pepparkaka klockan 11.00 en fredagsförmiddag, men i hans värld är det det hur rimligt som helst. Och jag är jättedum som säger nej.

Lillebror sitter som en liten ängel i sin babysitter intill mig. Vaknade nyss efter en tupplur på frukosten, och sitter nu och tittar ut på stormen som börjar avta utanför fönstret. Nu somnade han visst också. Tänk att han också ska bli sådär. Säga emot, skrika, tjuta, tjata och föra allmänt oljud i kampen om att få sin vilja igenom. Idag blir han 10 veckor, och gör inte så mycket väsen av sig förutom när han är hungrig eller trött till skillnad från sin bror som gör ljud ifrån sig mest hela tiden. Victor gav upp pepparkakskampen för den här gången, men det var inte den första striden idag och troligen inte den sista. Man ska tydligen se det som ett sunt tecken på att barnet utvecklas, men mellan allt tjat om pepparkakor, hånskratt, skrikutbrott och totalvägran om att låta bli fjärrkontrollerna glöms det liksom bort. Mitt barn u t v e c k l a s. Han är inte envis, han är viljestark. Och jag är en helt normal mamma som emellanåt bara vill lägga mig i badkaret med 15 täcken över mig för att få vara ifred i 5 minuter.

Sockeravvänjning

Åh, jag är trött som en gnu! Känner mig som en pundare på rehab, för i måndags uteslöt jag allt socker i kosten. Ni som känner mig vet att jag är en riktig sockerråtta, och allt bakande till födelsedagar och dop gör ju inte saken bättre. Nu har jag bestämt att i år blir det inget julgodis, sånär som på någon enstaka mörk chokladtryffel till själva dopparedagen. Det går ju inte att ha hemma! För då står man där med handen i godisburken och tänker "Aja, nya tag imorgon". Fast det vet ju både du och jag, att den där morgondagen kommer aldrig.

Så nu går jag på sockeravvänjning. Är inne på tredje dagen och idag har det varit kämpigt med svettningar, irritation och trötthet. Och så c-uppsatsskrivning på det. Vet inte om det är det uteslutna sockret eller c-uppsatsångesten som ger mig dessa symtom, men tillsammans är de ett helvete. Men det går! Någon gång måste man ju bara fullfölja det löfte man ger till sig själv om och om igen. För om sanningen ska fram så smakar den där knäcken likadant i jul som den gjort alla jular, men just denna jul ska vi inte stifta bekantskap.

Denna jul blir det ingen knäck och choklad

så att du nästa sommar kan vara sund och glad.

Nu har du lovat dig själv att ta dig i kragen

så att du kommer ett steg närmre målviktsdagen!

God Jul mig själv önskar Jag

Några dagar innan Oscar kom

Augusti 2006

Oscars dop

Igår höll vi dop för Oscar! Så mycket spring det blir när man håller sådana kalas. Men nu är det gjort och det blev ett väldigt fint dop. Fantastiskt mysigt i kyrkan med alla ljus nu när det var första advent. Festen blev också riktigt lyckad. Tror jag åtminstone, för jag hann tyvärr inte njuta av den så värst mycket själv. Benen går ju som på en skållad råtta när mat ska ut, tallrikar in, kaffe kokas och fika framdukas. Ca 60 gäster fick vi, och vi tackar er alla så mycket för att ni gjorde Oscars dopdag minnesvärd. En liten rolig notis är ju att Oscar dessutom hade namnsdag igår! Här kommer gårdagen i bilder. Enjoy!

Dop imorgon!

Om 11 timmar ska vi gå in i kyrkan! Och klockan slog nyss 00.00... Vilket betyder att det nu alltså redan är söndagen den 1e december. Behöver sova, men har liiiite kvar. Snart så! Busy busy.

Black Friday

Black Friday är ett begrepp i USA som används just denna dag, vilket innebär att de har reor precis överallt i butiker och online. I Sverige börjar vi nu anamma detta fenomen, och Babyshop.se är en utav de butiker som kör en härlig rea idag. Jag klickade just hem en lite kläder till Victor med 30% rabatt! Hade bra mycket mer i kundvagnen först, men plockade bort en del igen. Oscar har ju kläder att växa i, men nog spritter det i fingrarna när det är rea. Några plagg inför vintern blev det till Victor i alla fall, även om en fleecefodrad mössa slank med åt lillebror med.

Kan verkligen rekommendera Nova Stars byxor förresten. De är ganska dyra, men ack så hållbara. Victor har några par som han har haft sen han var dryga året, och de är fortfarande hela. Dessutom är där vikbara muddar, vilket gör att barnet kan ha dem länge. Och att det nu är 30% rabatt på dem gör ju saken ännu bättre!

Nackont och klängiga barn

Inatt sov jag så fruktansvärt dåligt. Det berodde inte på barnen, nej, de sov för en gångs skull som små änglar i sina sängar. Nej, orsaken till den dåliga sömnen var nackont from hell. Spelade ingen roll hur jag låg, hur jag sträckte mig eller hur jag bullade upp med kuddar. Nacken värkte något fruktansvärt! Och inte bara nacken för den delen, det vandrar ut över höger axel och ner under höger skulderblad. Har börjat få ont på samma sida ganska ofta, och det började under graviditeten.

När jag klev upp i morse kunde jag knappt vrida huvudet för att se på Oscar när han åt, och hade jag väl lyckats tog det tid innan jag kunde vrida tillbaka huvudet igen. Efter ett par alvedon och en rejäl klick hästliniment inkletat i nacken kändes det lite bättre, men långt ifrån bra. Victor hade dessutom lite förhöjd temp, så honom ville jag inte skicka till förskolan. Han hade bara 37,5 grader vilket inte är feber i sig, men dock högre än vad han brukar ha. Ville inte riskera att han skulle bli sjuk genom att dra på sig något nytt på förskolan nu när vi ska ha dop i helgen, så han fick vara hemma med mig och lillebror. Och båda två har varit så klängiga! Det är klart jag gärna myser och gosar med mina barn, men när man har fruktansvärt ont i nacke och axel så är det svårt att göra det smidigt. Dessutom förvärrade de ju det onda genom att vilja bli burna och lyfta hit och dit. Får nog be Dennis om en liten nack/axel-massage ikväll, om barnen nu ger oss någon egentid på kvällskvisten vill säga.

Nu ska jag sätta en liten pizzadeg på jäsning så att vi kan få lite kvällsmat någongång, för klockan börjar minsann bli mycket. Dennis kommer snart hem från jobbet med, och jag ska försöka hitta någon tid ikväll då jag kan styra upp mina planerings- och inköpslistor inför dopet, för det har jag inte hunnit göra mellan blöjbyten, matningar och gosstunder idag.