måndag 21 februari 2011

Mammagrisen Victor

Victor har haft några mammagrisdagar. I fredags hade jag honom hos mig från klockan 06.10 på morgonen till 17.30 på eftermiddagen när Dennis kom hem igen. Jag fick snabbt slänga i mig mat under ljudet av barnskrik och längtade efter Dennis hemkomst så att jag kunde få ställa mig i duschen under 15 lyxiga minuter. Jag fick under några omständigheter inte lägga honom ifrån mig utan var dömd till att ligga i soffan med tutten i vädret och honom tätt intill mig. Visst är det mysigt, men ibland är det skönt att få äta och duscha i lugn och ro så att man kan återvända till myset mätt och fräsch.


If you're not my mommy I'm gonna punch you!

If you're my mommy I'll say HORRAY!

Idag var vi på BVC och vägde och mätte. 6590g tung och 60cm lång är vår pojke nu. Var ska detta sluta? Trodde jag skulle tappa hakan när vågen stannade strax under 6,6kg. Snart får han sluta växa så hemskt snabbt, gossen vår. Vi hinner ju inte med! Får hålla tummarna för att han inte växt ur dopklänningen innan dopet äger rum.

Passade även på att ta en tur till staden där vi mötte upp kusin Fia, nästkusinen Anton och ingifta mostern Eva. En mysig runda blev det och lite födelsedagspresenter till släkten blev inhandlat. Imorgon ska det städas här hemma, känns som om jag aldrig hinner med någonting om dagarna. Förhoppningsvis har Victor kommit ur "lägg inte mig ifrån dig "-gnället han kört med nu några dagar, men jag ska inte hoppas för mycket. Om inte annat så får jag ha honom i BabyBjörnen vilket är lika med glad bebis och ryggont på mamma.


Mina mysgossar

Vi testade även babysittern ikväll som vi inte direkt försökt oss på tidigare. Det var uppskattat en halvtimme ungefär då han låg och tittade och log. Ja, log! Vår lilla gosse har börjat le! Det sker ett par gånger om dagen i varierande omfattning. Åh herregud vad varm man blir i hjärtat, lilla älskade hjärtefjunet vårt! Helt plötsligt glömmer man bort alla jobbiga stunder. Han log till och med för distriktssköterskan på BVC idag som knappt trodde mig när jag sa att han hade börjat le. Härligt :)


Kitty no likey baby

Nu får jag återgå till "tutten i vädret i soffan med bebis"-läget igen. Dennis verkar inte få tyst på vår gnällfis ikväll.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar