fredag 12 augusti 2011

Min vän

Fick förresten ett mycket efterlängtat samtal idag. Ett samtal jag väntat på i över 5 månader. Eller mer än så egentligen, men de senaste 5 månaderna har jag längtat efter det alldeles extra mycket.
Min vän som fick en son i lördags ringde mig idag och jag var så glad att jag nästan grät efter vi hade lagt på. Jag blev så fånigt lycklig över att hon lät så lycklig och glad i telefon. Som jag har tänkt på dig och hur du har det!
Plötsligt stod hon sedan i min hall med sitt nya liv. En liten, nykläckt, alldeles underbar liten pojke låg tryggt i sin pappas famn där de stod i vår hall. I famnen på den person som nu dessutom är din man. Tänk, så vuxna vi har blivit? Och tänk så mycket som har hänt sedan sist vi sågs!

Har knappt vant mig vid tanken att vi äntligen träffats igen efter så lång tid. Känns som om det var evigheter sedan samtidigt som det ändå vore igår. Som jag har saknat dig! Vi har mycket att ta igen, du och jag.

Jag hoppas innerligt att vi ses mycket mycket snart igen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar